Människor har I alla tider blivit besatta av fasansfulla idéer.

Under trettio och fyrtio talet var många européer besatta av nazismen. Idag vet alla hur mycket lidande och elände som det ledde fram till.

Under sjutton och artonhundratalet var européerna besatta av liknande tankar men de kallade dem inte Nazism. Kolonialisterna, slavhandlarna och slavägarna var djupt övertygade om att de tillhörde en överlägsen ras och kunde helt utan några samvetsbetänkligheter köpa barn billigt och tvinga dem att arbeta ihjäl sig i silvergruvor, kolgruvor och fabriker.

Idag är de rika och mäktiga och deras sympatisörer besatta av en lära som har fått namnet nyliberalism. (I USA finns också beteckningen nykonservativa för dem som ansluter sig till nyliberalismens idéer men lägger till lite religion och gammaldags maktdyrkan.) Nyliberalismen är egentligen en renässans för den klassiska liberalismen från sjuttonhundratalet där de viktigaste tankarna är att att människan är egoistisk av naturen och att marknaden måste få sköta sig själv utan att någon lägger sig i. Alla ska tävla mot alla. Resultatet ser vi idag. Tillverkningsindustrin flyttade sina fabriker till länder utan arbets eller miljölagstiftning. Förutom allt lidande och barnarbete i fabrikerna skapades en global miljökatastrof. Jordens atmosfär är nu bortom räddning och vi kan nu inte göra annat än vänta på undergången. (Men vi har ju förståss fått billiga elektroniska leksaker att fördriva tiden med och billiga kläder.)

Det är en mycket viktig uppgift för varje människa att frigöra sig från alla slags griller; idéer och ideologier, religiösa så väl som politiska. Det borde vi naturligtvis ha gjort för länge sedan och nu är det ju i och för sig för sent, men det finns fortfarande tid kvar att vakna upp i. Det finns tid kvar att vakna upp ur dimmorna, njuta av livet och ha lite kul. Det finns biljetter kvar. Är det inte fantastiskt?